Black Arabian kallas näst intill alltid på svenska för arabiskt fullblod och är en av de allra ståtligaste hästraserna. Även de som inte är så bevandrade inom hästsporten känner till namnet arabiskt fullblod. Det är en av världens äldsta hästraser och har använts väldigt mycket för att förädla andra hästraser genom avel. Väldigt många andra hästraser har alltså en del arabiskt fullblod i sig.
Vissa studiet tyder på att upp emot 80% av alla hästraser i världen någon gång genom historien har förädlats genom ett arabiskt fullblod. Därför är det en av världens mest eftertraktade hästraser och den omges av en del mystik kring sitt utseende och för att de kan göra i stort sett vad som helst. Arabiskt fullblod används till sport, distansritt och som sociala djur.
För den som är väl insatt så är det ganska lätt att känna igen ett arabiskt fullblod då de ha en kortare rygg och rundad nacke vilket bidrar till att den får den ståtliga hållning som den har. De blir mellan 145 och 160 cm i mankhöjd vilket gör dem till en häst av ganska normal höjd. Det finns både mycket större hästar men även mindre.
4000 års förädling
Det är alltid svårt att veta hur länge djur har existerat i sin nuvarande form men det går att säga att arabiskt fullblod har existerat som det ser ut nu i alla fall 4000 år.
Människan har ju dock en tendens att använda sig av de allra ståtligaste exemplaren för avel och däför är det rimligt att tro att det arabiska fullblodet har blivit ännu ståtligare genom åren.
Som namnet visar så kommer det ifrån mellanöstern och den arabiska halvön och i den arabiska världen kallas den ibland för ökenhäst. Detta för att den kan klara sig länge utan vatten och även rida långa sträckor.
Den är en väldigt god följeslagare helt enkelt. Den sägs ofta också kunna uthärda ovanligt hög värme och kunna klara sig på väldigt lite mat på grund av att den är byggd på det vis att kunna klara sig länge på fettreserver. Det gör att även vid långa och tuffa strapatser så kommer det arabiska fullblodet kunna vara behjälpligt.
Viktig i krig historiskt sett
Hästen har under flera århundraden varit väldigt viktig i krig och speciellt det arabiska fullblodet. Först så användes hästen av araberna och muslimerna när de förde krig mot Europa på 700-talet. De arbetade sig upp genom Spanien och Portugal och vann stora landområden.
Mycket tack vare att de kunde förflytta sig snabbt och enkelt med hjälp av deras starka hästar. Hästen var kanske det allra viktigaste ”redskapet” förr i tiden när det kom till krigsföring. Ju fler och starkare hästar en armé hade ju starkare och mer respektingivande var den.
Under en ganska lång tid så var Spanien och Portugal under arabiskt styre och det går att se även i nutiden. För att beteckna något med bestämdhet så används på arabiska ”al”, till exempel Al-shams betyder solen då shams betyder sol.
Tittar du på en karta över Spanien så kommer du att se att många floder och ibland även städer börjar på Al för att det är muslimer och araber som har namngett dessa. Det klarade de av mycket tack vare sina hästar.
Även Européerna fick tag på många arabiska fullblod och de började att importera dessa hästar för krigföring i slutet av 120-talet och ända fram till 1900-talet. Då importerades hästarna genom det Osmanska riket, nuvarande Turkiet och in i Europa.
I Europa så förädlades hästarna genom avel och det skapades lite lättare hästar som hade styrkan från ett arabiskt fullblod men var lite lättare i sitt steg vilket gav en snabbare häst.
Till exempel var Napoleons berömda häst Marengo en sådan här förädlad häst. Senare användes ättlingar till det arabiska fullblodet över hela kontinenten och användes mer än någon annan hästras, just för att de var bättre än andra raser.
Hästrasen spelade även en stor del i att Spanien kunde kolonialisera Sydamerika när Columbus steg i land på andra sidan Atlanten. Hästarna var överlägsna de sydamerikanska hästarna och senare användes hästarna till både krigföring och till arbetshästar föra att bygga upp det nya landet. Det arabiska fullblodet är alltså en häst som har varit med oss länge och som fortsätter att skänka glädje.