Månad: april 2021

Hästrasen arabiskt fullblod är en framavlad ras med ursprung i Mellanöstern och Arabiska halvön. Det är en av världens äldsta hästraser, som från början avlades fram av beduinfolket. De något ädlare arabhästarna har använts för att förädla andra hästraser i tusentals år, vilket har resulterat i att omkring 80 % av dagens hästraser kan ha influerats av arabiska fullblod.

Arabiskt fullblod är en mycket gammal ras

Rasen tros ha funnits i mer än 4000 år och anses därmed vara en av världens äldsta hästraser som framavlats av människan. Arabhästar, som de ibland kallas, lever också något längre jämfört med många andra hästraser.

Arabiskt fullblod beskrivs ofta som en elegant hästras som rör sig graciöst och vackert, med en nästintill flytande gångarter.

Karakteristiska drag

En normal mankhöjd (från mark till manken) för ett arabiskt fullblod är någonstans mellan 145 – 160 centimeter. Ryggen är kort och nacken något rundad. Nosprofilen är starkt karakteriserande för den här hästrasen på grund av dess inåtbuktande form. Även det lätt trekantsformade huvudet och den platta pannan är tydliga kännetecken för ett arabiskt fullblod. Det som kanske mest urskiljer de här hästarna är antalet revben, ländkotor och svanskotor, som vanligtvis är något färre hos en Arab än hos andra hästar. Det ”normala” för en häst är att ha arton revben, sjutton svanskotor och sex ländkotor. Ett arabiskt fullblod har istället sjutton revben, sexton svanskotor och fem ländkotor.

Arabiska fullblod finns i en rad färgställningar, men de förekommer inte i svart eller som tigrerad, det vill säga en småfläckig färgteckning vanlig hos hästrasen Appaloosa eller skäck (stora vita fält vanliga hos så kallade indianhästar).

Egenskaper och förekomst

Tack vare sitt ädla utseende och graciösa rörelsemönster, som kan bevittnas i detta klipp, omges det arabiska fullblodet av viss mystik. Detta till trots är de fantastiska allroundhästar som kan brukas till såväl ridsport som westernridning. Även distansritt fungerar mycket bra, då detta är en typisk ökenhäst som är utrustad med stor uthållighet.

Just uthålligheten var något som hyllades av befolkningen i de arabiska länderna. Det gjorde man bland annat genom att anordna olika typer av tävlingar som utsatte hästarna för diverse uthållighetsprov. På så vis kunde uppfödarna kunde visa upp sina arabiska fullblod, och deras berömvärda egenskaper, för gemene man.

Enligt myten har arabiska fullblod också ett hetsigt humör, men faktum är att detta är en utmärkt familjehäst. De har inte bara lång livslängd utan är dessutom motståndskraftiga och härdiga mot sjukdomar.

Historisk tillbakablick

Det finns lite olika teorier om det arabiska fullblodets utveckling. Det man med säkerhet vet är att det för omkring 4000 år sedan fanns hästar med tydliga likheter med de vi idag känner som arabiska fullblod. Dessa förekom främst på Arabiska halvön.

Enligt sägnen fångades ett sto in av Noaks sonsons sonson, vilket föranledde en högst selektiv avel. Dock höll beduinerna: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/beduiner] hårt på sina muntliga traditioner och skrev därmed aldrig ner hästarnas stamtavlor.

När historikern El Kelbi så satte sig ner för att berätta beduinernas historia år 786 e.Kr kunde han visserligen återge sådant som hade hänt mer än 3 000 år tillbaka, men det mesta var förstås sagor snarare än fakta.

Det finns även vetenskapliga teorier baserad på de fyra grundtyperna som utvecklats ur primitiva vildhästar under historien. En av dessa teorier pekar på likheten med det som kallas för ”häst typ 4”: en slank ökenhäst med ursprung i Västasiens stäpper. Den hästtypen mätte dock endast 110 – 120 centimeter i mankhöjd (till skillnad mot arabens 145 – 160 centimeter).

En mer modern motsvarighet skulle kunna vara den kaspiska miniatyrhästen med ursprung i Kaukasien. Enligt en annan teori ska denna hästtyp nämligen ha ingått i utvecklingen av rasen arabiskt fullblod genom avel med den något större turkmenska hästrasen.

Sedan finns det en tredje teori som säger att det arabiska fullblodet är ättling till den primitiva, numera utdöda, Tarpanen. Dessa levde vilt på Eurasiens stäpper samt i Europas skogar. Det här anses dock vara mer av en gissning än en seriös teori, då det ännu inte finns några bevis som stödjer trovärdigheten i detta påstående.

Källor

Min häst
YouTube
Wikipedia.org
Nationalencyklopedin

Hästar är ett av de djur som vi människor har använt oss av längst, hästar finns till exempel med på grottmålningar. En av världens äldsta hästraser är det arabiska fullblodet. Man tror att rasen har funnits i över 4000 år.

Ursprung

Det arabiska fullblodet härstammar från den Arabiska halvön och Mellanöstern, men återfinns idag världen över. De första som avlade fram det arabiska fullblodet var beduiner, ett nomadfolk som bor i den arabiska öknen. Rasen avlades fram för att klara av att leva i den hårda miljön. Det finns ingen exakt kunskap om hur det arabiska fullblodet först avlades fram, men man vet att en hästras med liknande karaktärer levde på den Arabiska halvön ca 2 500 år f.Kr. En teori är att rasen utvecklades från primitiva vildhästar, mer specifikt en vildhäst som bara kategoriseras som ”Häst typ 4”. Detta var en slank ökenhäst som återfanns i västra Asien. Detta är dock inte säkert.

Enligt myt är det Allah själv som har skapat det arabiska fullblodet. Allah ska ha använt sig av de fyra vindarna; Sunnanvinden, Östanvinden, Nordanvinden och Västanvinden för att skapa rasen.

Avel och spridning

Beduinerna var de som först började avla det arabiska fullblodet och man höll koll på hästarnas stamtavlor. Man ville först och främst korsa renrasiga hästar, så kallade Asil-araber, med varandra. För att undvika inavel i rasen kunde man även korsa en renrasig häst med en icke renrasig häst, men detta var enbart för att undvika just inavel. I jämförelse med dagens avelssystem, där man går på hingstlinjerna och eftersom hingsten anses vara mest värdefull, fokuserade beduinerna på stona då man ansåg att dessa var mer värdefulla.

Beduinerna utveckla fler olika linjer av arabhästar och fem av dessa räknas idag som ursprunget till den moderna arabhästen. Dessa är ”Keheilan”, SeglawiSeglawi”, ”Abeyan”, ”Hamdani” och ”Habdan”. Om ett arabiskt fullblod idag inte kan spåra sitt ursprung till en av dessa fem kan den inte räknas som en renrasig arabiskt fullblod eller Asil-arab.

Redan under 600-talet e.Kr. började det arabiska fullblodet att sprida sig utanför mellanöstern. Först spreds rasen till norra Afrika och sedan till Asien och Europa. Fornfynd från t.ex. Egypten visar avbildningar av hästar som har det arabiska fullblodets typiska karaktärsdrag. Flera europeiska kungar har använt det arabiska fullblodet som krigshästar och kejsare Napoleons favorithäst var just ett arabiskt fullblod.

Det arabiska fullblodet har använts för att utveckla flera andra raser som vi har idag. Det är från det arabiska fullblodet som vi har fått det engelska fullblodet. Man korsade tre arabiska hingstar med olika andra raser för att få fram en större men lika snabb hästras. Man tror att alla europeiska hästraser har inflytande från det arabiska fullblodet.

Utseende och temperament

Det arabiska fullblodet är runt 143–155 cm i mankhöjd och väger ungefär 350–500 kg. Alla färger utom skäck, tigrerad och black är tillåtna hos araben. Om en arab föds med denna färg får den inte registreras som renrasig och ej användas inom avel.

Huvudet på en arabhäst är litet med en konkav profil. Arabhästen har stora, mörka ögon som är lågt placerade på ansiktet. Näsborrarna ska vara stora och rörliga, medan öronen ska vara små och sitta brett isär.

Kroppen är slank men kompakt. Trots att arabhästen är relativt liten är det en stark hästras som lätt orkar bära en vuxen man under långa distanser.

Det arabiska fullblodet är känt som en livlig och het hästras men i verkligheten är det flesta arabiska fullblod fromma i temperamentet. Rasen är väldigt intelligent och har lätt för att lära.

Användning

Rasen kan användas till de flesta hästsporter men är mest känd för att användas inom distansridning. Detta då hästarna är framavlade för att vara just uthålliga och distansridning kräver detta av hästarna.
På grund av sin storlek har dock rasen svårt att mäta sig mot eliten i t.ex. banhoppning eller fälttävlan. Men det betyder dock inte att de inte kan hålla på med dessa sporter.

Det arabiska fullblodet är helt enkelt en fantastisk ras med lång historia och många användningsområden.